Från 1,050 till 1,006 låter som en mycket hög utjäsningsgrad, tror inte jag har lyckats med 88% (om jag räknat rätt) någon gång trots belgisk jäst samt en del socker. Skulle vara intressant att se hur receptet och mäskningen ser ut?

Hej

Jag råkade ofta ut för det i mitten på 90-talet fram till slutet av det decenniet. Då var ju Internet inte spec stort så det fanns inga forum att fråga. Den enda hjälpen jag hade det var att vänta på nästa Hembryggartidningen, den kom inte oftare på 90 talet än den gör nu, genom åren så lärde jag mig samt i i jan 1996 kopplade jag upp mig via ett 28 k modem, det skrek och tjöt och tog sin tid, snabbt var det inte.

1998 fick jag ett 56 k modem, det var som bredband jämfört med i dag, ioch för sig så tog en låt från Napster  som bäst 25 min.

Men nu kunde man ju kolla på amerikanska forum samt även SHBF.

Det går alldeles utmärkt att nå 1006, det nådde jag många gånger.

Mäska i en temp på 62-63 c, du får en enorm utjäsning,  Jag började ofta vid en temp på 67 c, lite dåligt isolerat kärl, tempen sjönk snabbt,, mina mäskningstider i slutet av 90 talet låg på 3, 5 timmar, jag visste inte bättre, hade liten info.

Mycket långa mäskningstider kan ge ett väldigt lågt FG efter utjäsningen utan att ölet har blivit infekterat.

Jag hade oxså på den tiden oftast uppemot 8 % socker. Jag har till 80 % kavar alla mina öl loggar, det är bra. Ju lägre FG jag fick ju bättre tyckte jag det va, en bra utjäsning, sen efter tiden via nätet så lärde jag mig anorlunda.

Jag skulle än i dag kunna göra en AG med ett FG ner emot 1003-1002

Däremot skulle jag i dag inte villa dricka den med nöje i varje fall, kanske efter kl 02:00.

Bo

J&B pale ale Macarillo 
American IPA

Type: All Grain
Date: 2010-08-09
Batch Size: 18,00 L
Brewer: Love
Boil Size: 18,00 L Asst Brewer: 
Boil Time: 60 min  Equipment: Love 
Taste Rating(out of 50): 35,0  Brewhouse Efficiency: 75,00
Taste Notes: 
 
Ingredients

Amount Item Type % or IBU
2,80 kg Pilsner (2 Row) Bel (3,9 EBC) Grain 66,67 %
0,90 kg Viking Pale Ale (4,6 EBC) Grain 21,43 %
0,30 kg Viking Crystal 100 (100,0 EBC) Grain 7,14 %
0,20 kg Cara-Pils/Dextrine (3,9 EBC) Grain 4,76 %
25,00 gm Magnum [12,10 %] (60 min) Hops 33,9 IBU
14,00 gm Cascade [4,60 %] (25 min) Hops 5,6 IBU
7,00 gm Amarillo Gold [9,10 %] (20 min) Hops 4,8 IBU
14,00 gm Cascade [4,60 %] (15 min) Hops 4,0 IBU
7,00 gm Amarillo Gold [9,10 %] (10 min) Hops 2,9 IBU
14,00 gm Cascade [4,60 %] (5 min) Hops 1,6 IBU
19,00 gm Amarillo Gold [9,10 %] (0 min) Hops - 
6,00 gm Gypsum (Calcium Sulfate) (Mash 60,0 min) Misc 
18,00 ml Calcium Chloride (Mash 60,0 min) Misc 
1 Pkgs Safale 05 Yeast-Ale 

 
Beer Profile

Est Original Gravity: 1,053 SG
Measured Original Gravity: 1,050 SG
Est Final Gravity: 1,015 SG Measured Final Gravity: 1,006 SG
Estimated Alcohol by Vol: 4,90 %  Actual Alcohol by Vol: 5,73 %
Bitterness: 52,7 IBU Calories: 460 cal/l
Est Color: 15,0 EBC Color: Color 

 
Mash Profile

Mash Name: Single Infusion, Medium Body, Batch Sparge Total Grain Weight: 4,20 kg
Sparge Water: 11,25 L Grain Temperature: 22,2 C
Sparge Temperature: 75,6 C TunTemperature: 22,2 C
Adjust Temp for Equipment: FALSE Mash PH: 5,4 PH
 
Single Infusion, Medium Body, Batch Sparge Step Time Name Description Step Temp
60 min Mash In Add 10,95 L of water at 74,4 C 67,8 C

 
Mash Notes: Simple single infusion mash for use with most modern well modified grains (about 95% of the time).
Carbonation and Storage

Carbonation Type: Corn Sugar Volumes of CO2: 2,4
Pressure/Weight: 102,0 gm Carbonation Used: -
Keg/Bottling Temperature: 15,6 C Age for: 28,0 days
Storage Temperature: 11,1 C   
 
Notes

Som J&B 1st allgrain men chinook bytt mot magnum samt därtill vattenbehandling med gips och 33% kalciumklorid. Halva cascaderna ersatt med ekvipotent dos amarillo.
Bryggdag 21/10. Mäskboxen hade gått sönder. Läckte. Därför uppskjutet till 24/10. Fick ersätta 900 gr pilsnermalt med pale ale. Ökade chrystal till 300 ist. för 150 och istället för 250 carapils blev det 200. Hoppas på lite mer karamell och möjligen mer kropp.

Bryggdag 24/10. Träffade rasttemp 67,5 grader när vattnet värmts till 76 grader. Vid slutet av mäskningen dock en temp på termometern på 68. Kanske borde snka vattentempen med 1 grad till 75.
Hade ingen saftsil. Blev väldigt grumlig vört. Dessutom endast 15 liter i hinken.
30/10 FG 06. Trots detta inte särskilt tunn som tidigare upplevelser. Salternas bidrag? Ingen knallbeska, mycket humlearomer dock, citrusfruktig. Dock rejält grumlig. Skall flyttas till sekundär och gelatiniseras.

Tänkte jag skulle skriva en liten uppföljare på den här tråden. Jag gjorde med lite modifikation på malt och humlesidan om en avmin ales som jag upplevde tunn och syrlig men adderade nu både kalciumklorid och kalciumsulfat i mäsk och lakvattnet. Kontrollerade också ett pH för första gången som låg kring 5,5.
Ölet har nu avstannat i jäsning efter 1 vecka med safale 05 och gått ner från 50 till 06(!). Det var ju upplagt för att det skulle smaka tunt med den utjäsningen men till min förvåning var ölet betydlig bättre än utan salterna. Det är bode rundare, upplevs fylligare och beskan och humlearomen är klart mer angenäm och liksom sammanhållen på ett helt annat sätt. Nu adderade jag iofs en del amarillo som inte fanns och förra batchen och bitterhumlen byttes från chinook till magnum men själva grundölet är ändå betydligt bättre än sist. Jag skulle tro att salterna spelar in en hel del i detta och tänkte att jag skulle delge min upplevelse.
Jag kan lägga upp receptet om ni vill.

Tack alla för mkommentarer.
Mvh
Love

Men det är inte så svårt med beersmith. Utan att tänka själv kan man dona med sitt mäskschema på 30 sekunder och vips har man dekoktionsmängden. Det är väldigt praktiskt.
Mvh
Love

Fick göra en improviserad dekokt då mäsktempen initialt hamnade på 63. Kom upp till 68.

Det skall du verkligen inte se som ett misslyckande. Att behärska impromptudekoktioner på det sättet är ett kännetecken på en talangfull bryggare.

1 Bara för att en stad har en profil betyder det inte att bryggerierna
   använder sig av stadsvattnet. Många har haft egna källor och vattentäkter.

2 De klassiska profilerna är klassiska, men det innebär inte att en klassisk
    vattenprofil nödvändigtvis ger det bästa ölet i den stilen. Hade en diskussion med AJ Delange om detta, han berättade att han gjorde ett test  med två pale ales, en av den bryggt med burton-profil, och den andra med en profil mer lämpad för stilen rent tekniskt. Tror det var åtta av tio som föredrog den bryggd på burton on trent-vattnet...

3 Som scareyeyes skrev så vattenbehandlar de flesta bryggerier idag,   
   antingen genom att bara tillsätta salter, eller genom att helt eller delvis
   filtrera bort allt ur vattnet, osmosvatten. Nästan som dest.vatten. för att
   sedan bygga upp vattnet från grunden till deras önskemål och   
   specefikationer...

Lyssna på bryggradion så lär du dig varför, sedan kan du själv räkna ut hur  ;-)

Hur har andra med tidigare suröl justerat, dvs till vilka nivåer?

Mvh
Love

Samt kalciumklorid och kalciumsulfat.
För att öka karbonathalten skulle jag välja bikarbonat så att du kan höja klorid och sulfatnivån utan att få en kalciumnivå som är skyhög.

Det finns ett par onlineräknare för vattenjustering, där kan du knappa in dina värden och justeringar och se resultatet.
Väldigt enkelt och användbart verktyg. Skjuta från höften ska man inte göra när man håller på med sånthär.

Grovt förenklat kan man säga följande om vatten..
Har man för hög alkalinitet i sitt vatten får man för högt pH i mäsk och kok.
Högt pH ger större risk för att laka ur tanniner från maltskalen. Tanniner ger en väldigt obehaglig besk och sträv effekt på öl.
Fel pH påverkar även de enzymer som du vill ska göra sitt jobb i mäsken. Vidare till koket och humlen. För högt pH i koket ger bättre utbyte av
humlen. Men samtidigt dras polyfenoler ut ur humlen. Polyfenoler ger gröna gräsiga/vegetativa toner som oftast anses som bismaker.
Dessa ger även upphov till grumlighet i ölet.

Motsatsen, för lågt pH och dess effekter vet jag inte så mycket om mer än att -
Om man har för lågt pH påverkas enzymerna negativt på samma vis. Miljön blir alltså för sur, detta kan påverka jästen negativt gissar jag. 

Vidare till jästen, nu kan jag inte backa upp detta med ngn vetenskap jag kommit över men en teori är att iom. Jäsningen är fermentering = pH-sänkande process, lågt pH = surt / syrligt. Så till min högst ovetenskapliga teori, olika typer av jäst arbetar olika effektivt, vissa jäser ut en vört till 76-80+ procent andra och kan kallas “minde efektiva“ eller mindre attenuativa, kanske dessa olika jästtyper sänker pH i olika grader?
Läser man på beskrivningarna av de olika jästsorterna ser man ofta att vissa jäster ger "ett syrligt öl"

Jag är inte helt klar med min teori och vissa saker känns motsägelsefulla, men det är som sagt bara en grovyxad tanke.

Om du pitchar direkt på eller använder hela jäskakan från en tidigare batch kan du räkna med att ha ca. 3-5 ggr för mycket jäst i batch nr två. För mycket jäst ger ett väldigt tunnt och blaskigt öl. Man missar även de smakkomponenterna jästen ger under tillväxtfasen innan det börja bubbla i jäsröret... ett sådant öl kan säker upplevas väldigt torrt och kanske syrligt.

Infektioner har redan avhandlats i tråden.