Vad kan extrem skummning bero på? Är det den stora delen omältat korn eller är det lika stor del jästens fel? Kanske mest logiskt i kombination med varandra?

Jag använder 1056 jästen och när jag äntligen lyckades spräcka innerpåsen i den redan ganska uppblåsta påsen så tog det bara en timma tills allt var nära att explodera. Jag fick lov att "lätta på trycket" med ett litet litet hål i ena kanten. Efter ytterligare några timmar så fick jag göra hålet ännu lite större. Och man hörde hur det pös hela tiden. Fantastiskt vad naturens krafter gör sig mer och mer påminda för varje dag!

Allt var kokt och klart och jästen tillsatt på fredag em.
När jag idag kom hem efter en borta-helg så hade jästen levt loppan och haft rena vulkanutbrottet i jäskärlet!
Är stouts kända för att skumma mycket när de jäser eller?

Dock luktade rummet underbart gott och inget verkar ha gått fel om än lite fort.

Vattenbehandlade enligt http://www.ezwatercalculator.com/EZ-wat … lator.htm. På ett sätt som skulle passa mitt vatten.

Antingen så har jag haft i för mycket karbonater eller också stämmer inte värdena jag har fått på mitt vatten riktigt. Fick köra i ganska mycket mjölsyra i efterhand för att sänka ph-värdet på mäsken. Blev en hel del mätande med ph-stickor och rörande. Så temperaturen gick nog ner en del i mäsken. Får väl se det hela som en experimentbatch. Blir lite konfunderad över vattnet.

Nu har jag fått ph-mätstickorna jag beställde från Humlegården. Köpte både pH 3,8 - 5,5 och pH 5,2 - 6,8 varianterna. Hur använder man dom på bästa sätt för att mäta ph i mäsk och lak? Är det bara att stoppa ner dom och mäta eller ska det man mäter vara vid nån särskild temperatur osv?

Stoppa ner dem i 3 sekunder och läs av innan 30 sekunder. Har testat att köra både varm, kokande och kyld vört men inte märkt någon skillnad. Är dock inte 100% säker på om temperaturen spelar in.

Det jag är mest osäker på är dock lakningen. Det är ju trots allt oftast nästan hälften av vörten som kommer från lakningen när jag brygger (batchlakning i kylbox). Oftast rekommenderas ju bara salter till mäsken och koket, men ej lakningen. Har inte värdena på lakvattnet också  betydelse om man vill undvika astringens och syrlighet i sin öl? Har som sagt haft problem med dessa felsmaker innan.

Lakvattnet har säkert betydelse, problemet är bara att vissa mineral är svårlösta i vatten så i praktiken funkar det bäst att tillsätta till mäsken för att säkra rätta förhållande för konverteringen av stärkelsen och ev. till koket om man vill vara närmare en viss mineralprofil i det färdiga ölet. Det är i alla fall så jag har fatta det.

Normalt sett brukar jag antingen dumpa i alla salter på en gång i mäsken.
Är det "extrema" saltningar brukar jag tillsätta dem efter halva tiden, eller en portion i mäsken och resten i grytan vid uppkok. vet inte om det eg. gör ngt gott, men det känns bra att göra så i de fallen då man annars riskerar att hamna på för lågt pH i mäsken från början.
(Jag gillar pH 5,5 i mäsken)

Astrigens och syrlighet är lite som kuddar och morötter i mäskning bortsett från alternativ C, att man har krossat malten för mycket och skadat
maltens skal så att dessa "läcker ut" eller rättare sagt avger tanniner och i synnerhet vid ett för högt mäsk pH. (ett lågt mäsk-pH torde ge syrlighet allena)

Mörka maltsorter och rostat korn har en benägenhet att avge en viss syrlighet tycker jag. Har aldrig kollat pH i en stout eller porter jag bryggt, men man borde kanske göra det för skojs skull när man ändå har en trave lackmuspapper liggande.

Humle under koket sänker pH ytterligare ngn decimal.
Jästen är sedan den sista pH-tjyven i dramat med att sänka pH't i ölet ytterligare, där av namnet fermentering som syftar på en process som sänker pH, ex. fermenterad kål=surkål....

Jag är inte så skicklig att jag kan säga hur du ska göra för att det ska bli precis exakt rätt. Men fundera ut hur pass mycket mäsk och lakvatten du kommer använda till din batch öl och beräkna salterna efter detta. En del av dem kommer att bli kvar i mäsken efter lakning. Pga. detta tillsätter vissa bryggerier ytterligare salter under koket. Känn efter vilken metod som känns enklast för din del och använd den konsekvent så kommer du ganska snart att veta exakt vad du behöver göra med just ditt vatten när du brygger en stout eller en IPA osv...

Har faktiskt använt den där kalkylatorn en del. Det jag är mest osäker på är dock lakningen. Det är ju trots allt oftast nästan hälften av vörten som kommer från lakningen när jag brygger (batchlakning i kylbox). Oftast rekommenderas ju bara salter till mäsken och koket, men ej lakningen. Har inte värdena på lakvattnet också  betydelse om man vill undvika astringens och syrlighet i sin öl? Har som sagt haft problem med dessa felsmaker innan.

Karbonater kan du tillsätta med hjälp av bikarbonat, finns i kryddhyllan på ICA.

Läs sidan Kenneth länkade till, gå sedan in på denna länken - http://www.ezwatercalculator.com/EZ-wat … ulator.htm
och fyll i dina vattenvärden längst upp. I en rullgardin nere till vänster väljer du vattenprofil, i ditt fall förmodligen Dublin.
Sedan kan du laborera med att ändra värden för de olika tillsatserna och se hur nära du kan komma.
Du kommer aldrig att hamnar precis rätt på, men försök hamna så nära du kan. Då ser du vad du behöver tillsätta för salter.
Har du frågor så är det bara att fråga, men testa en stund, det är kul.

Här hittade jag tom. en liten tutorial till dig på youtube där dom använder samma räknare som den på länken ovan - http://www.youtube.com/watch?v=pKT6EE7ong0