Att det skulle vara olösta salter låter väldigt otroligt, snarare är det någon form av jäst eller bottensediment som bråkar. Låter du flaskorna stå kallt länge och är försiktig när du häller upp, så brukar det ordna sig. För övrigt så har jag aldrig haft några problem med grumlig öl sedan jag började tappa om min öl till sekundär i slutet av jäsningen.

Finns inte så många andra bra sätt att göra det. Det är ju stört omöjligt att få en del av salterna (CaCO3 i synnerhet) att lösa sig i mäsk- och lakvattnet innan det hamnar i mäsken.

Och visst underlättar det om man har en konsistent process, så man vet hur mycket vatten man kommer tillsätta vid mäskning/infusioner och sedan vid lakning.

Man förlorar även en del mineraler i mäsken så om man vill kan man tillsätta en liten mängd igen i koket.
Beroende på ph i mäsken så kan det även funka att tillsätta salterna i koket om ph i mäsken är bra och
man vill undvika att labba för mycket med mäsk-ph.

Min fundering är när jag lakar ur så har jag ju inte alltid samma mängd lakvatten beroende på vilket OG jag eftersträvar eller jag kanske späder vörten mer eller mindre. Vidare har jag varierande utbyte utifrån att jag ibland krossar malten själv och ibland köper färdigkrossad.
Detta borde enligt min logiska slutledningsförmåga leda till att jag inte får den exakta vattenprofil jag eftersträvade när jag behandlade mäsken. Är det någon mer än jag som reflekterat över detta som ett problem?
Dock är ju det viktigaste att ölen smakar gott.