Mitt förra försök var jag inte så nöjd med (som kan läsas i tråden ovan), men jag tror att jag hade fel förväntningar på hur det skulle fortlöpa.

Jag tänker göra ytterligare försök med detta, mina senaste erfarenheter var trots allt positiva. Och det finns ju folk på forumet som brygger med denna metoden hela tiden, och det fungerar bra för dem. Målet med nästa försök är att nå 70% utbyte för en 10-literssats vid OG 1.050, no sparge. Det känns som att det är inom räckhåll.

Tack för erbjudandet om hinken, jag hojtar till om jag får ett infall att prova. Fast jag skulle nog hellre låna din stora gryta någon gång...

/Per

Har aldrig mätt utbyte men tror inte det var så stor skillnad mot nu.

Det negativa som jag såg i den bryggmetoden var att allt blev så väldigt mycket grumligare, trots irish moss och sånt.... Men man sparande mycket plats och när jag hemma brygger på vintern är det perfect. Det går att ha malt i grytan och allt i princip klart för bryggning. Som ett litet kit.

Per, om du vill låna hinken och prova med den utrustningen som vi använde så går det jättebra. Den står mest ivägen numera sen jag köpte min stora gryta...

Ett större problem är mängden druv när man inte har någon filterbädd att jobba med eller möjlighet att recirkulera. Det kanske bara är jag som är nojig, eller snarare van vid att det skall fungera på annat sätt. I och med att kylningen inte gick att genomföra som jag tänkt mig (eller rättare sagt: jag hade inte tänkt igenom hur jag skulle göra, så det fick bli som det blev) så gick där en hel del finkornig druv ner i jäskärlet. Normalt sett hade det inte bekymrat mig jättemycket, men en av anledningarna till att jag bryggde den här satsen var ju att odla upp jäst till nästa bryggning. Nå ja, det går ju att tvätta bort innan jag pitchar om den.

Med tanke på det höga utbytet så unnade jag mig lite svinn vid omtappningen för att i görligaste mån minska mängden druv i jäskärlet, så det slutade med 10 liter vört vid OG 1.054. Helt inom de planerade ramarna.

Summa summarum: det verkar funka. Det är inte enklare eller bekvämare än bryggning med andra mäsk- och lakningssystem, men man kan göra det utan någon som helst specialutrustning. Om man inte räknar en hyggligt stor gryta som specialutrustning, då.

Recipe: Spezial Rauchbier

Wort Volume Before Boil: 15.00 l
Wort Volume After Boil: 11.00 l
Final Batch Volume: 10.00 l
Expected Pre-Boil Gravity: 1.038 SG
Expected OG: 1.052 SG
Expected FG: 1.013 SG
Expected ABV: 5.2 %
Expected IBU (using Rager): 23.9
Expected Color: 23.5 EBC
Mash Efficiency: 70.0 %
Boil Duration: 90.0 mins
Fermentation Temperature: 10 degC

Rökmalt (Weyermann) 2.0 kg (83.3 %)
Melanoidinmalt (W) 0.3 kg (12.5 %)
Caramünch (W) 0.1 kg (4.2 %)

Spalter Select (5.3 % alfa) 16 g kottar 60 min
Spalter Select (5.3 % alfa) 12 g kottar 15 min

Wyeast 2308-Munich Lager

Inledningen gick lika smidigt (för att inte säga smidigare) än förra gången. Malde malten rakt ner i säcken kvällen innan, ställde säcken i kylväskan och hällde i vattenjustering (1g CaCl2). På morgonen hettade jag upp 10 liter vatten till 83°C, som jag hällde över säckens innehåll i väskan, rörde runt, justerade tempen till 66°C med kallt vatten och stängde locket.

Sedan tog jag mina två dagisbarn till dagis, minsta dottern och jag traskade ner till Saluhallen och handlade inför helgen, traskade hem, och två timmar efter inmäskning låg temperaturen kvar på 66°C. Tappade av mäskvörten och lät påsen droppa av lite genom ett durkslag innan jag slog på 10 liter 80-gradigt vatten för en andra sats. Rörde ordentligt (mäsken nu vid 77°C), lät det stå i 15 minuter medan den andra grytan kokade upp. Tappade av andrasatsen på samma sätt som den första.

Nu är koket påbörjat, och jag har vad det verkar 15 liter vört vid 1.047 i grytan. Det är 85% utbyte. Så nu får jag problem åt andra hållet. Antingen blir det en rauchbock på OG 1.063 (vilket jag knappt tror min enliters förkultur orkar) eller så får jag inte plats i mitt tilltänkta jäskärl. Kanske fryser jag lite av vörten och använder till förkultur (även om rökvört inte är vad jag helst skulle använda till det syftet...)

Måste räkna lite på detta. 85% är alldeles för högt för min smak, men det är ju inga problem att justera utbytet nedåt i framtida bryggningar. Så länge processen är förutsägbar och likartad från bryggning till bryggning vill säga.

Återkommer när jag är färdig med bryggningen.

/Per

Nu har jag inte köpt någon 50-litersgryta, och inte flyttat granne med något mälteri. Men med dåraktigt hjältemod kommer jag ge mig på detta igen i morgon. Denna gången blir det "Bag-in-box", alltså mäskning i kylbox. Helt omodifierad, inga bazookas och finurliga borrhål. Det blir alltså satslakning med malten i en muslinpåse, baserar bryggningen på mina slutsatser från mitt senaste försök.

Om det finns intresse kan jag rapportera om äventyret här på forumet. Det vankas rauchbier.

/Per

Gör gärna det, jag skulle själv vara intresserad av att prova detta som nästa steg. Min senaste bryggning så körde jag 4,5kg extrakt och stöpte 1kg färdigkrossad malt. Funkar BIB relativt enkelt med hyffsat utbyte så skulle jag gärna gå över till det.

Om det finns intresse kan jag rapportera om äventyret här på forumet. Det vankas rauchbier.

/Per

Jag inser att jag inte riktigt räknat rätt när jag drog igång. Mäskvattnet + maltens volym var 20 liter i mitt fall. När jag lyfte ur påsen med drav och pressade fick jag 11 liter kvar. Malten + uppsuget vatten var således 9 liter inalles. 11 genom 20 liter ger 55%. 45% var kvar i påsen. Enkel (för att inte säga grovt förenklad) matematik.

En lärdom är att för att bemästra BIAB till fullo så måste man släppa tankemodellen (som ju fungerar väl vid "vanlig" mäskning och lakning) att mäsken har sina volymer vatten och malt, och sedan lakar man tills man är nöjd med förkoksvolymen. I BIAB gäller att mäskvattnets volym + maltens volym - (maltens volym + maltets uppsugna vattens volym) = förkoksvolymen. Och det skall vara rätt från början. Lite mer komplicerad matematik när man formulerar sitt recept.

Ett exempel:
Vi har 4 kg malt och vi vill göra 15 liter öl. Till förkoksvolym vill vi ha 18 liter. Då behöver vi ha i 18 liter vatten + mängden vatten malten suger upp. Enligt vad jag såg idag så suger malten 1,5 liter vatten per kg, så vi hamnar på 18 + 6 liter vatten. Kittelns volym måste alltså vara 24 liter PLUS den volym malten adderar i sig själv, efter den sugit upp vatten (har inga bra siffror här, men min bedömning efter dagens bryggande är att totala volymen drav + vatten ~ maltmängden i kg gånger 2).

En kastrull på 25 liter är alltså inte tillräcklig för att göra 15 liter öl. En 30-literskastrull blir precis full.

Enligt min "fulentropi" skisserad ovan kommer sockerarterna vara jämnt distribuerade bland dessa 30 liter, så när vi hivar upp påsen kommer 12 liter försvinna med sitt socker, och kvar blir 18 liter. 18/30 = 60% utbyte. Ganska lätt att räkna på när allt kommer omkring, och en av de viktigaste sakerna för mig inom bryggning är förutsägbarhet. Jag gillar verkligen inte att bli överraskad mot slutet av en bryggdag.

En konsekvens av den här matematiken (om den nu stämmer) är att mindre maltmängder till större volym (svagare öl) ger bättre utbyte. Hade vi använd 3 kg malt i stället för 4 hade utbytet hamnat på 75% (18 / (18 + (3 * 2)).

Nåväl. Syftet med mitt experiment var ju inte att åstadkomma största möjliga utbyte, utan för att utforska en potentiellt enklare sorts mäskning. Jag gjorde inte experimentet rättvisa, eftersom jag hade lite förväntningar på resultatet. Om jag någon gång skaffar en 50-litersgryta och bosätter mig granne med ett mälteri (så jag inte behöver betala för frakt och mellanhändernas avanser) så kanske jag överväger att prova igen.

/Per

Utbyte = faktikst värd / teoretiskt värde => 450 / 638 => ca 0,705 * 100 = 70,5 %

Ungefär. Max teoretiskt utbyte påverkas av maltsorter och dess blandförhållande.
Med lite specialmalter (under 10%) och resten basmalter brukar jag räkna med
ca 290 Ö/kg malt.

//James

Mäskade in totalt 2,2 kg malt i 13,5 liter vatten och det gav  gav 9 liter efter kok med ett OG på 1050 båda gångerna
Den basmalten (pale ale malt)  jag använde var ganska fint krossad. Specialmalten något grövre

Hur räknar ni ut utbytet?

//ulf

Utbytet ökar säkerligen om du har en riktigt finkrossad malt. Det känns mindre riskabelt att använda det vid BIAB eftersom det inte finns något filter som du kan sätta igen.

54,5%.

Näpp, mina vänner, det är för dåligt. Och hanteringen av den vid det laget ganska tunga påsen med (inte särskilt) urlakad drav var mycket mindre smidig än vad jag hade hoppats. Får göra vad jag kan för att fixa denna bryggningen, men jag kommer nog inte slösa tid med att försöka igen.

- Man underskattar gärna volymen på krossad malt. En väl tilltagen påse är en god idé.
- Smidigt att bara hänga påsen direkt under maltkrossen, inget spill och damm, och allt det goda hamnar där man vill ha det.
- Väldigt prydligt i köket, bara en kittel på spisen med en termometer. Inga mäsktunnor och extra jättekastruller för mäsk- och lakvatten etc. Det känns som jag fuskar.
- Räknade med 70% effektivitet för detta första försök. Med en kittel på 25 liter har jag siktat på en slutvolym på 20 liter.

Återkommer senare med fler rapporter från fronten.

/Per

Mycket intressant. För det är ju ändå en slags "no-sparge" metod detta. Det enda du gör med maltet är att du maler det lite finare än om du hade kört kontinuerlig lakning eller satslakning mha falskbotten?

Det stämmer.

Jag använder någonting i stil med (förkoksvolymen) + 0.75*(maltens vikt i kg) liter vatten vid mäskningen.