]]>]]>man hade säkert kunnat styra temperatur och tider på ett bra sätt med lite grundläggande kunskaper. tänk vilka fördelar med mäsken i rörelse.
drömmer vidare........
]]>/Hans
]]>/Pål
]]>Hej Scaryeyes.
Hur mäskar du och lakar du? Kör du i kylbag? I kastrull får man gärna hotspots och det är viktigt att röra om med jämna mellanrum så att vämen distribueras ordentligt. Rör jag inte om får jag heller inte ut mer än 50%.
Sedan kan man ju även kolla hydrometern - det är väl inget fel på den?
Till sist kan ju hur du krossar malten påverka utbytet. För grovt eller för fint ger sämre resultat.
Jo det är i kylbag. Det har hänt att jag haft nästan 80% effektivitet nån gång. men tror detta beror på att jag haft för tjock mäsk när det inte blitt så bra.
malten är krossad redan, köper från maltmagnus
har testat double decoction, single decoction, tripple decoction single infusion, temperature mash å andra innovativa mäsknings program.....
men att köra en mäskning i 70 min på 68 grader i kylbag å sen laka ur är nog bästa sättet....
]]>Hur beräknar ni "Brewhouse Efficiency"? Hur skall det definieras enl. boken?
Jag är osäker på vad termen innefattar. I min värld var det den mängd producerad Vört
i förhållande till använd malt...Jag brukar räkna hur mycket malt jag tillsätter i kilogram multiplicerat med 300 Öschel
för att få fram teoretiskt max. Sen mäter jag vörten som jag kokat färdigt för att få
fram effektiviteten.Ett exempel:
I recept 2,3 Kg Malt -> 690 Öschel (teoretiskt maximum)
Mätning av kokad vört (vid 15C) 1.057 med volym 8,3 liter -> Ger 8,3 * 57 = 473Min "Brewhouse Efficiency" -> 473 / 690 * 100 = 68,5%
Hur räknar ni?
Skulle vörten nu vara för stark kan man sen spä den med vatten. Jag har ju även en
massa mellan värden (SG) som jag följer på vägen under mäskning och lakning och
innan kokning, men dessa använder jag ju inte för bestämmande av brewhouse efficiency....James
Hej James
Exakt så räknar jag bortsett från tempen 20 c som är vad min hydrometer är kalibrerad till.
Bo
]]>Jag är rätt kass på matematiska beräkningar och låter min Promash göra beräkningen åt mig. Formeln du använder ser helt riktig ut, men det maximala utbytet räknas fram genom att inkludera max utbyte per maltsort. Som du säkert vet har vissa maltsorter har högre utbyte (typiskt basmalt), medan mörkrostade malter och karamellmalter har betydligt lägre.
Använder man Promash eller liknande räknas effektiviteten fram automagiskt. Du använder i stället ett teoretiskt värde, vilket kan vara mer eller mindre riktigt. Skulle dock gissa på att du hamnar rimligt nära verkligheten med din beräkning.
]]>Jag är osäker på vad termen innefattar. I min värld var det den mängd producerad Vört
i förhållande till använd malt...
Jag brukar räkna hur mycket malt jag tillsätter i kilogram multiplicerat med 300 Öschel
för att få fram teoretiskt max. Sen mäter jag vörten som jag kokat färdigt för att få
fram effektiviteten.
Ett exempel:
I recept 2,3 Kg Malt -> 690 Öschel (teoretiskt maximum)
Mätning av kokad vört (vid 15C) 1.057 med volym 8,3 liter -> Ger 8,3 * 57 = 473
Min "Brewhouse Efficiency" -> 473 / 690 * 100 = 68,5%
Hur räknar ni?
Skulle vörten nu vara för stark kan man sen spä den med vatten. Jag har ju även en
massa mellan värden (SG) som jag följer på vägen under mäskning och lakning och
innan kokning, men dessa använder jag ju inte för bestämmande av brewhouse efficiency....
James
]]>
I BrauMeister-tråden under Utrustning diskuteras just nu mäsken tjocka och dess påverkan på smak, effektivitet och utjäsning. Det finns interessanta saker att läsa där - här är ett utklipp som kanske är intressant för just dig:
"A significant difference was however found in the efficiency. The brewhouse efficiency of the tick mashes remained almost constant between 58 and 60% over the temperature range of the experiments, but the brewhouse efficiency for the thinner mash showed a strong dependency on the temperature and was always better than the efficiency of the tick mash. That leads to the conclusion that thinner mashes perform better and allow for better extraction of the grain. Briggs also reports that thinner mashes can convert more starch but that most of the conversion potential is reached at a water to grist ratio of 2.5 l/kg [Briggs, 2004]"
]]>Hur mäskar du och lakar du? Kör du i kylbag? I kastrull får man gärna hotspots och det är viktigt att röra om med jämna mellanrum så att vämen distribueras ordentligt. Rör jag inte om får jag heller inte ut mer än 50%.
Sedan kan man ju även kolla hydrometern - det är väl inget fel på den?
Till sist kan ju hur du krossar malten påverka utbytet. För grovt eller för fint ger sämre resultat.
]]>