Angående formlerna och vilket program man använder så räcker det nog inte att bara 'köra på'. Det är flera parametrar man kan ställa in själv, t. ex. hur stor skillnaden i utbyte är mellan pellets, kottar och hel humle, hur gammal humlen är och hur mycket varje humlesort tappar i beska med ålder, hur man förvarar humlen, (vacuum, öppnat men lufttätt, temperater etc), hur många procent avdunstning man har under koket. Man kan med andra ord variera formlerna i det oändliga. Sedan skiljer det även mellan olika program, tyvärr. Samma formel i olika program kan ge olika värden. Och slutligen varierar också formlernas kurvor över tid. Om man använder mycket stora givor sent i koket kan man få mycket högre beska i ölen än recepten anger. Själv brukar jag sätta sista givan till 2 minuter i ProMash, men tillsätter den efter jag slagit av gasolen, för att få med en viss beräkning av den beska som löser sig i ölet innan man hunnit kyla den ordentligt.

Detta inlägg är väl snarare en reflektion än en fråga, men skulle gärna höra era funderingar på detta.

Jag tänker på svårigheten att räkna ut vilket BU man egentligen får i ett öl. Det beror ju på en mängd olika saker som är mer eller mindre lätta att kontrollera. Men jag tänker specifikt på de formler som finns för att beräkna beska på ett rent teoretiskt plan.

Jag skaffade nyligen ett bryggprogram för min Mac (BeerAlchemy) och matade in lite förutsättningar för beskaberäkning. Jag kunde sedan välja vems humleberäkningsmodell jag ville använda, det finns ju ett antal (Tinseth, Daniels, Rager, Garetz) som är erkända och används av hembryggare runt om i världen. Och jag måste erkänna att jag blev rätt konfunderad när jag såg resultaten.

Här är förutsättningarna som jag matade in:
Volym: 20 liter
OG: 1050
Vikt: 60 gram
Typ av humle: pellets
Alfasyra: 6%
Koktid: 60 minuters kok

Och resultatet blev:
Tinseth: 45 IBU
Daniels: 48 IBU
Rager: 61 IBU
Garetz:  39 IBU

(Kommentar: programmet tar hänsyn till det som ursprungsmännens modeller tar hänsyn till, justering för pellets etc, således ska det stämma)

Med andra ord så skiljer det sig upp till 56% mellan modellerna, och då är det endast på ett teoretiskt plan.

Lägger man sedan till en massa andra parametrar som skiljer oss hembryggare åt (humlens färskhet, utrustning, kokintensitet, kylhastighet, etc) så blir "felmarginalerna" ännu mycket större.

Det är nog inte ovanligt att ett angiven BU i ett recept (om författaren inte anger vilken beräkningsmodell som används) kan resultera i +/-50% när man själv brygger det. Exempelvis BU 50 hamnar kanske någonstans mellan 25-75 BU beroende på vad man använder för modell för beskaberäkning men även andra parametrar som humlens färskhet, kylhastighet etc.

Det är väl iofs detta som är charmen med bryggning, det blir ingen exakt vetenskap. Men det är ändå intressant att tänka på detta när man anger och beräknar BU.

Skulle vara kul och intressant med lite diskussion/funderingar om detta! Vilken beräkningsmodell använder ni själva?