<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
	<channel>
		<title><![CDATA[Humlebladet — Lakning - Sats och Flöde]]></title>
		<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?id=1341</link>
		<atom:link href="https://humle.se/punbb/extern.php?action=feed&amp;tid=1341&amp;type=rss" rel="self" type="application/rss+xml" />
		<description><![CDATA[De senaste inläggen i Lakning - Sats och Flöde.]]></description>
		<lastBuildDate>Mon, 20 Aug 2007 14:50:26 +0000</lastBuildDate>
		<generator>PunBB</generator>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9582#p9582</link>
			<description><![CDATA[<p>Tack Kalle för utförlig beskrivning!</p><p>Anders</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (cmbellman)]]></author>
			<pubDate>Mon, 20 Aug 2007 14:50:26 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9582#p9582</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9558#p9558</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej alla,<br />Jag använder mig av formler från John Palmers &quot;How To Brew&quot;. I exemplet i tidigare inlägg skulle det resultera i ett mäskSG på 74Ö vilket får vara ett mått på den sockermängd som enzymerna lyckats få fram under mäskningen.<br />I mäskvörten har vi då 74*13=962 Öl (Öchsleliter). Kvar i maltbädden finns 5*74=370 Öl. Om vi nu lyckas få ut allt detta socker till lakvattnet får vi totalt 962+370=1332 Öl, som utslaget på 26 liter ger ett SG före kok = 51,2 Ö.<br />Nu får vi inte det eftersom en viss sockermängd kommer att vara kvar i malten.<br />I lakvattnet får vi 370*13/(13+5)=267 Öl. Totalt blir det 962+267=1229 Öl, som utslaget på 26 liter ger ett SG före kok = 47,3. <br />47,3/51,2 = 0,92 vilket är 8% under det teoretiskt möjliga som flödeslakning kan ge. Detta kompenserar vi med att föra på motsvarande mer malt. Man kan laka en à två gånger till men det leder till orealistiska bortkok. <br />Nu ska det sägas att flödeslakning inte kan tömma ut all malt. När SG sjunker höjs PH och vid en viss nivå finns det risk för att tanniner fälls ut. En tumregel säger att lakSG inte ska gå under 8 Ö (Palmer). I exemplet innebär det att 8*5 = 40 Öl bör var kvar i malten. För vi in den begränsningen blir max SG (1332-40)/26 = 49,7 vilket ger en skillnad på 5%. I satslakningsfallet är lakSG 267/13 = 20,5 så här har vi inget problem den begränsningen.<br />För att anknyta till cmbellmans funderingar kan vi titta på hur det blir om vi inte utgår från mäsk/lak = 1:1 utan 1:2 resp 2:1, men fortfarande bara en lakning.<br />Fall 1: Vi mäskar med 9+5=14 liter och lakar med 17 liter vilket ger sammanlagt 9+17=26 liter som ovan. Mäsktätheten blir då 14/5=2,8.<br />Fall 2: Vi mäskar med 17+5=22 liter och lakar med 9 liter vilket ger 26 liter och&nbsp; mäsktätheten blir 22/5= 4,4.<br />Utgår vi från att mäskningen genererar 1332 Öl i båda fallen, liksom ovan, får vi<br />Fall1: mäskÖl = 856, SG=95&nbsp; LakÖl = 368, SG = 22 totalt 1224 Öl, SG = 47,1<br />Fall2: mäskÖl = 1029, SG=62 LakÖl= 195, SG = 22 totalt 1224 Öl, SG = 47,1<br />Delningen 1:1 är fortfarande max men det är ju ett extremt flackt optimum. Man kan mao fördela mäsk- och lakmängerna ganska fritt i fallet med en lakning.<br />I praktiken mäskar och lakar man ofta i samma kärl och då ger en delning 1:1 det minsta kärlet.<br />Delar man upp det i tre ungefär lika delar och lakar 2 ggr får man faktiskt en liten förbättring utan att hamna i 8 Ö-begränsningen.<br />Fall3: Som fall 1 men vi lakar 2 ggr med vardera 8,5 liter.<br />Det här ger mäskÖl = 856, SG 95, LakÖl1 = 300, SG = 35, LakÖl2 = 111, SG = 13. Detta summeras till 856+300+111 = 1267 Öl som ger SG = 48,7.<br />I 1:1 fallet får man ha ett kärl som klarar 13+5+5*0,5 = 21,5 liter (maltens egen volym är ca 0,5 liter/kg).<br />I fall 3 kan man klara sig med ett kärl på 9+5+5*0,5 = 16,5 liter, men får naturligtvis en dubbelt så lång laktid.<br />Trevlig helg!</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Kalle)]]></author>
			<pubDate>Sat, 18 Aug 2007 10:56:44 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9558#p9558</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9557#p9557</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej Bo,<br />Mäskning med satslakning brukar man dimensionera så att får samma mängd mäskvört som lakvört. Det ger optimalt OG när man lakar 1 gång.<br />Malten binder vatten och man brukar räkna med 1 liter per kilo malt.<br />I ditt exempel har jag räknat med att du samlar upp 26 liter vört som kokas ner till 23 liter.<br />Man ska då mäska med 26/2+5*1 = 18 liter vatten. Mäsktiden är densamma som när man flödeslakar beroende på att de enzymer som hjälper till med omvandlingen till socker behöver samma tid oberoende av lakmetod.<br />När man tömt ur mäskvörten tillför man 26/2 = 13 liter lakvatten som töms ut när lakningen är färdig. Eftersom hela mängden rent vatten når alla maltkornen samtidigt går utspädningen relativt snabbt och laktiden blir kort. Jag brukar laka i ca 30 min men jag vet inte om det är helt optimalt. Troligtvis onödigt lång tid. Det har dock alltid räckt för att få beräknad OG. En dag ska jag ta öchsleprov var 5:e min för att se när man har balans, dvs att OG inte längre ökar i lakvörten.<br />En nackdel med satslakningen är att man måste (bör) återmata lakvörten. När man tömmer ut mäskvörten blir maltbädden kompakt och då får man röra om när lakvattnet tillföres så att det inte finns maltklumpar dit lakvattnet inte når. Det förstör filterbädden som måste återskapas. Jag gör det under tiden jag lakar så det adderar ingen tid. <br />Som du ser har man en tunnare mäsk 18/5 = 3,6 än vad du brukar ha. Jag återkommer till det i ett nytt svar där jag också kan knyta an till cmbellmans funderingar.<br />P.S har ändrat volymsiffrorna sen tidigare för att få med vört före kok.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Kalle)]]></author>
			<pubDate>Sat, 18 Aug 2007 07:14:43 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9557#p9557</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9555#p9555</link>
			<description><![CDATA[<div class="quotebox"><cite>Kalle skrev:</cite><blockquote><p>Hej,<br />Poängen med att ha bara någon cm över ytan är att rent vatten, dvs utan socker, ska nå översta maltskiktet i maltbädden och så småningom laka ur allt i det skiktet. När så skett flödar det rena vattnet djupare ner och lakar ur nästa skikt osv tills allt vatten flödar genom hela maltbädden utan att ta upp socker. Processen avbrytes ju självklart innan dess.<br />Fyller du på med mer vatten kommer en sockerlösning att sprida sig uppåt och då lakas det övre skiktet inte ur lika effektivt och du börjar närma dig satslakning. Fyller du på allt med en gång får du troligen ett resultat som är det samma som satslakning.<br />Fördelen med flödeslakningen är att den i princip kan tömma allt socker ur en maltbädd. Satslakningen tömmer ur men det stannar när sockerlösningen i lakvörten är i balans med kvarvarande socker i maltbädden. Man kan få ut mer genom att satslaka en andra och kanske tredje gång och nå samma totala urlakning som vid flödeslakning, men då visar det sig att man får mer vört med lägre OG jämfört med flödeslakning, vilket måste kompenseras med att mer vatten måste kokas bort för att sas få samma öl.<br />Satslakaren väljer att tillföra lite mer malt (ca 10%), och som Ninja R säger,&nbsp; dimensionera mäsk- och lakvolym lika. <br />Då får man ett utbyte som är det detsamma som den vanlige hemmabryggaren får med flödeslakning, åtminstone med den teknik vi vanligen använder, som sällan är optimal för flödeslakning.<br />Skillnaden är att satslakarna oftast är nöjda med tillvaron medan flödeslakarna tycker att lakningen alltid är en gambling.</p></blockquote></div><p>Hej Kalle samt cmbellman</p><p>Det du Kalle skrev tycker jag låter helt vad jag gillar, är i och för sej inte en gambler, men funkar det inte denna gången med &quot;Rouletten&quot; /flödeslakningen så nästa gång då kommer det att funka! Det jag undrar med &quot;satslakning&quot; hur mycket vatten skall jag använda? Det jag menar är den totala mängden vatten, oavsett hur många gånger jag &quot;satslakar&quot;? Hur snabbt skall 1 (en) satslakning ta i tid? Säj att jag använder 5 kg malt och försöker nå en volym på ca 23 liter färdig öl. En normal flödeslakning tar för mej med ovan nämda mängder malt ca 60-90 min, och då srtryper jag ventilen till 90 %. Jag mäskar med ca 2,4 liter vatten/kg malt och använder ca dubbla mängd vatten till min flödeslakning. Har aldrig direkt mätt men på ett ungefär. Annars så är ju flödeslakning rennt av estetiskt samt filosofiskt helt ok. jag ser att själva lakbädden blir klarare samt att det känns skönt att lyssna på radio när jag med min vattenkanna sakta häller lakvatten över bädden. Men detta gäller absolut inte med vete öl, då svär jag, det kan vara ett rent helvete i bland.</p><p>Bo</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Techno)]]></author>
			<pubDate>Sat, 18 Aug 2007 00:45:02 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9555#p9555</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9554#p9554</link>
			<description><![CDATA[<p>Aah hittade länken, Men lystna även på Batch-Sparging avsnittet på Basicbrewing.com podcast.<br /><a href="http://www.bayareamashers.org/content/maindocs/BatchSparging.htm">http://www.bayareamashers.org/content/m … arging.htm</a></p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (NinjaRövardotter)]]></author>
			<pubDate>Fri, 17 Aug 2007 15:19:12 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9554#p9554</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9553#p9553</link>
			<description><![CDATA[<p>Tack Kalle! Det var ju fullkomligt logiskt och precis det svaret jag sökte! <img src="https://humle.se/punbb/img/smilies/smile.png" width="15" height="15" alt="smile" /></p><p>Anledningen att man (ofta) satslakar två gånger, är det enbart en begränsning i hur mycket lakkärlet rymmer? Om det handlar om sockernivå i vört kontra det som är kvar i malten så borde väl antalet gånger inte vara så viktigt om man ökar lakvattenvolymen istället? Eller tänker jag fel nu..?</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (cmbellman)]]></author>
			<pubDate>Fri, 17 Aug 2007 10:55:55 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9553#p9553</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9552#p9552</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej,<br />Poängen med att ha bara någon cm över ytan är att rent vatten, dvs utan socker, ska nå översta maltskiktet i maltbädden och så småningom laka ur allt i det skiktet. När så skett flödar det rena vattnet djupare ner och lakar ur nästa skikt osv tills allt vatten flödar genom hela maltbädden utan att ta upp socker. Processen avbrytes ju självklart innan dess.<br />Fyller du på med mer vatten kommer en sockerlösning att sprida sig uppåt och då lakas det övre skiktet inte ur lika effektivt och du börjar närma dig satslakning. Fyller du på allt med en gång får du troligen ett resultat som är det samma som satslakning.<br />Fördelen med flödeslakningen är att den i princip kan tömma allt socker ur en maltbädd. Satslakningen tömmer ur men det stannar när sockerlösningen i lakvörten är i balans med kvarvarande socker i maltbädden. Man kan få ut mer genom att satslaka en andra och kanske tredje gång och nå samma totala urlakning som vid flödeslakning, men då visar det sig att man får mer vört med lägre OG jämfört med flödeslakning, vilket måste kompenseras med att mer vatten måste kokas bort för att sas få samma öl.<br />Satslakaren väljer att tillföra lite mer malt (ca 10%), och som Ninja R säger,&nbsp; dimensionera mäsk- och lakvolym lika. <br />Då får man ett utbyte som är det detsamma som den vanlige hemmabryggaren får med flödeslakning, åtminstone med den teknik vi vanligen använder, som sällan är optimal för flödeslakning.<br />Skillnaden är att satslakarna oftast är nöjda med tillvaron medan flödeslakarna tycker att lakningen alltid är en gambling.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Kalle)]]></author>
			<pubDate>Thu, 16 Aug 2007 19:35:23 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9552#p9552</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9550#p9550</link>
			<description><![CDATA[<p>Varför det ena är effektivare vet jag inte men man satts lakar i 2 omgångar för man kan räkna löst med att man får ut 60% utav närvarande sockret / omgång. Och lakar man ut 3+ggr börjar PH värdet vobbla så man riskerar att dra ut tanniner å grejjer. Finns dock många som kör 3 omgångar med utan problem, smaksak antar jag.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (NinjaRövardotter)]]></author>
			<pubDate>Thu, 16 Aug 2007 12:26:28 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9550#p9550</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9549#p9549</link>
			<description><![CDATA[<p>Jo, min fråga bottnar väl egentligen i funderingar kring att börja med batch- (sats-) lakning. Vet du varför man när man satslakar tar ut vörten i två omgångar? Jag gissar att det har att göra med att man rör upp malten när man häller i andra omgången lakvatten och därmed kan få ur mer av sockret?</p><p>Jag antar att det jag inte fått klart för mig är vad som gör flödeslakningen effektivare om man har några cm vatten konstant ovan maltbädden, istället för att fylla på allt lakvatten direkt och sedan långsamt laka ur?</p><p>Men som sagt, det är väl bara att göra ett försök och se hur det blir <img src="https://humle.se/punbb/img/smilies/smile.png" width="15" height="15" alt="smile" /></p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (cmbellman)]]></author>
			<pubDate>Thu, 16 Aug 2007 11:02:13 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9549#p9549</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9547#p9547</link>
			<description><![CDATA[<p>Nu har jag inte kvar länken såklart <img src="https://humle.se/punbb/img/smilies/sad.png" width="15" height="15" alt="sad" /> men trivs du inte med processen du kör med idag så prova batch-sparging. Jag har kört det bra länge nu och ligger på 80% utbyte, är iof ett bra tag sedan jag mätte OG och FG nu eftersom ölen smakar bra det är det enda jag är intresserad utav men ligger nog på desamma nu skulle jag tippa på för det var konstant 75-85% då jag brukade mäta och kör likadant nu.<br />Lite kort - Mäskar som vanligt, och tillsätter sedan vatten upp till ca 75°-80° och lakar ut så fort det går, på med andra delen vatten vid samma temp och lagar ut igen, klart och redo för kok. Brukar försöka dela upp lakvattnet så varje avrinning ger ca 50% utav totala mängden jag vill ha ut.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (NinjaRövardotter)]]></author>
			<pubDate>Thu, 16 Aug 2007 09:51:36 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9547#p9547</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9546#p9546</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej Bo!</p><p>Tack för förklaringen hur du lakar. Själv har jag hittills använt samma kärl för mäskning lakning och kok. Det är min 30l kastrull. Jag börjar med en infusion som de flesta, och isolerar kastrullen med ett liggunderlag jag klippt till. Låter vara i 60-90 min i försockringstemp. Mäsken brukar tappa nånstans runt 2-3 grader totalt under rasten. Sedan drar jag på gaslågan på spisen och under omrörning höjer jag till utmäskningstemp. Och rastar igen.</p><p>Sen är det dags för böket med lakning. Jag har en hävert jag modifierat genom att byta ut det längre reglerbara plaströret mot ett kopparrör (för värmen) och längst ner på röret en silanordning med stålnät rullat till ett rör, vikt i ena änden och fäst med slangklämma i andra änden mot kopparröret (och en kopparrörsvinkel mellan nät och rör). När det är dags att laka suger jag igång häverten och låter vörten rinna ned i en brygghink på en stol under spisen. Recirkulerar tills det blir blankt, och sedan står jag och öser vatten från kastruller där jag försöker hålla lakvattnet i rätt temp under hela lakningen. Rätt jobbigt med temperaturregleringen och samtidigt att under hela lakningen stå på plats och försiktigt ösa vatten. Din erfarenhet av lakvattentempen skulle definitivt förenkla för mig om jag slipper hålla koll på temperaturer. Sen har vi ju det där med ösandet, skulle jag kunna bara fylla på rubbet istället och laka ur så skulle det vara guld. Är väl bara att prova och se vad som händer gissar jag, om ingen här har andra funderingar? Nån som vet nån anledning att detta inte skulle vara bra? Senaste bryggningen testade jag lite halvdant att öka på vattennivån ovan maltbädden, och jag inbillar mig att utbytet sjönk. Kan ha berott på massa andra faktorer dock.</p><p>Några halvillustrativa bilder:</p><p><a href="http://www.flickr.com/photos/cmbellman/486385186/">kastrull</a><br /><a href="http://www.flickr.com/photos/cmbellman/1140097298/">lakhävert</a><br /><a href="http://www.flickr.com/photos/cmbellman/486406300/">lakning 1</a><br /><a href="http://www.flickr.com/photos/cmbellman/486406332/in/set-72157600259329555/">lakning 2</a><br /><a href="http://www.flickr.com/photos/cmbellman/486438065/">lakning 3</a></p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (cmbellman)]]></author>
			<pubDate>Thu, 16 Aug 2007 08:54:25 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9546#p9546</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9510#p9510</link>
			<description><![CDATA[<div class="quotebox"><cite>cmbellman skrev:</cite><blockquote><p>Hej! Ännu en tråd om satslakning vs flödeslakning tänker ni nu. Nja, inte riktigt (hoppas jag :-) Min fråga gäller den vedertagna sanningen att när man flödeslakar ska man ha en lakvattennivå som konstant ligger ett visst antal centimeter ovanför maltbädden. Hur kommer detta sig?</p><p>Vad blir sämre om jag låter lakvattnet rinna på och bilda en mycket högre nivå ovan maltbädden och sedan lakar ur i normal flödeslakningstakt? Detta förutsätter att jag har bra isolering av lakkärlet naturligtvis så vattnet ovan maltbädden håller samma temperatur hela tiden. Nån slags mix mellan sats- och flödeslakning alltså.</p><p>Mvh<br />Anders</p></blockquote></div><p>Hej Anders</p><p>Intressant fråga. Jag gör väl något mitt i mellan när jag lakar. Jag födeslakar alltid, är väldigt nyfiken på satslakning men har ibte riktigt förstått själva tekniken än (tummen i handen). Så här gör jag för det mesta. Efter utmäskning så slevar jag över mäsken i mitt halfhyfsade isolerade lakärl som består av 2 st 30 liter hinkar (jäs) den ena borrad med en satan s mängd hål den andra med en avtappn ventil. Ja ni vet standard lak utrustning. Rör om ordentligt i lak hinken (Jag har vacum rör) låter vila i 15 min sedan släpper jag på flödet ien sakta takt samlar upp 3 liter, återför vörten till mäsken och upprepar ca 2-3 ggr. </p><p>Sedan så använder jag en vattenkanna som jag häller nästan 3 liter 100 c vatten i . Har en temp i mäsken den går aldrig över 68 c, så det där med 78 c vatten tror jag att vi kan glömma. Inga öl hitills lakat med 95 c vatten har smakat som te, inga tanniner. Jag tycker att med vattenkannan samt ca 6 cm vatten ovanpå lakbädden så funkar det bra för mej. Efter snart 12 år helmalt så känner jag mej i bland som novis, men är det en sak som jag förstått dom senaste åren så finns det inga vedertagna sanningar. Jag lakar med nästan kokande vatten inga tanniner samt 5-10% bättre verkningsgrad. </p><p>Bo</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Techno)]]></author>
			<pubDate>Sat, 11 Aug 2007 00:37:47 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9510#p9510</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Lakning - Sats och Flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9487#p9487</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej! Ännu en tråd om satslakning vs flödeslakning tänker ni nu. Nja, inte riktigt (hoppas jag :-) Min fråga gäller den vedertagna sanningen att när man flödeslakar ska man ha en lakvattennivå som konstant ligger ett visst antal centimeter ovanför maltbädden. Hur kommer detta sig?</p><p>Vad blir sämre om jag låter lakvattnet rinna på och bilda en mycket högre nivå ovan maltbädden och sedan lakar ur i normal flödeslakningstakt? Detta förutsätter att jag har bra isolering av lakkärlet naturligtvis så vattnet ovan maltbädden håller samma temperatur hela tiden. Nån slags mix mellan sats- och flödeslakning alltså.</p><p>Mvh<br />Anders</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (cmbellman)]]></author>
			<pubDate>Thu, 09 Aug 2007 08:29:21 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=9487#p9487</guid>
		</item>
	</channel>
</rss>
